Vaknade upp av att solen lyste in i bilen så gick ut och satte mig ute för att vänta att alla andra skulle stiga upp. Fick fort sällskap av Ewe så medans vi väntade hittade vi goda björnbärs liknade bär som smakade röda vinbär,snacka lite med de få som var på campingen,klappa söta hundar och känna på vattnet. Sen blev vi lite less på att vänta så då skrek vi att de var frukost. Käkade ute i solen sedan började vi rulla vidare. Då fick vi också syn på var vi var ungefär,så i Motueka alltså. Var ett gulligt litet samhälle. Fortsatte våran färd mot Golden bay,tyvärr blev de ingen beachdag för de blev mulet när vi kom dit .Så idag har vi vandrat runt litegrann istället och körde sedan vidare mot Nelson där vi just nu är på en camping och ska övernatta.Får inte glömma berätta den största och mest klantiga/ komiska händelsen som hände ikväll. Vi parkerade våran bil vid stranden här i Nelson för att vi tänkte gå dit en liten stund och kolla på stranden. Så Fia låste alla dörrar och sedan lämnade nyckeln i bakluckan för att jennifer skulle bara ta några saker därifrån,dock så såg hon inte de så hon stängde bakluckan när hon var klar, likamed att 4 stycken brudar var utelåsta från våran campervan. Ville verkligen inte ringa spaceship får då hade det kosta oss skjortan så vi försökte lite själva men gick inge vidare. Men de var en man som precis skulle åka iväg från parkeringen som vi hann fråga om hjälp. Han skjutsade Fia och Jennifer till en bensinstation för hopp att någon där kunde hjälpa oss. Ser att min mobil ringer och får då som svar att brudarna har fixat hjälp men inte från macken killen,istället har mackenkillen ringt till sin vän som jobbar på brandkåren som ska hjälpa oss. Brudarna har hunnit kommit tillbaka då vi plöstligt ser en BRANDBIL körandes till oss och parkerar precis brevid oss. Ut kommer 4 män som har massor med redskap som de ska försöka få upp bilen med. Vi trodde bara att han skulle komma med en vanlig bil men de kom med hela köret. De provade olika metoder medans vi bara stog där och höll tummarna på att de skulle lyckas Tillslut hörde man JAAA /YEES och de hade lyckas att få upp fram dörren. Våra starka män, räddare i nöden. Fick vi sedan ta ett kort med brandbilen innan de snälla brandmännen åkte vidare. Fårstår inte hur tur vi kan ha ibland,tack för de !
